Lappa lakan som fått små revor hör till vardagsunderhåll när man har pojkar som använder sängkläder till kojbygge. Normalt använder jag bomullsband i matchande färg, eller större tyglappar om revorna går på snedden och är stora. Det har hänt att jag offrat örngottet som hör till. Det här lakanet hade bara en liten reva, men på snedden. En liten lapp verkade bästa lösningen.Jag har varit förkyld i flera dagar, snuvig, hostig, halsont, muskelvärk... Mellangrabben har också varit dålig, minstingen och min äkta hälft är på god väg. Vi är alla trötta, griniga och allmänt dåliga på att ta hand om varandra. I såna situationer kan man tycka att all tillgänglig energi borde läggas på att ta hand om det viktigaste - mat, snutna näsor, hostmedicin, rena golv och sagor. Min erfarenhet är att det inte håller. Som förälder måste man - för att kunna ta hand om barnen - ta hand om sig själv, gärna på ett sånt sätt att barnen kan tycka det är spännande att titta på. När jag får myror i byxorna och inte orkar längre blir det bättre för alla om jag går och gör något roligt.
Så. I stället för att hitta en lapp i matchande färg tog jag en vit lapp. Sydde på den med sicksacksöm.
Klippte rent.
Mönstret var återkommande, genom att titta på en likadan bit på en annan del av lakanet ritade jag in motivet som nu fanns under lappen med en märkpenna för textil.
Sen blandade jag till textilfärg som matchade befintliga färger (jag provade på en annan tyglapp), målade ytorna, fyllde i konturerna med svart färg och fixerade med strykjärnet.
Snabbt, enkelt, effektivt, smidigt? Nej, inte alls, men det var kul, ungarna tyckte det var kul att se och jag mådde bättre av det. Sen finns det lite mer ork till sjuka småpojkar. Vinst laget runt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar