Till syrrans möhippa bestämde vi oss för en båttur, en picknick på en slottsgräsmatta och kläder á la Jane Austen. Jag drog vinstlotten och fick i uppdrag att sy hennes klänning. Jag tror aldrig jag har sytt något roligare eller nervösare.
Hemlighetsmakeriet gjorde det omöjligt att ta mått som jag ville och prova under sömnadens gång. Jag fick en uppsättning mått och en kroppsnära t-shirt som är hennes och sen var det bara att hålla tummarna och sätta igång. Mönstret till klänningen är från Sense and Sensibility, och var faktiskt riktigt bra. Konstigt för mig som är van vid mönster där jag själv får lägga till sömsmån var att här fanns den redan tillagd, fast inte utritad. Man fick läsa i beskrivningen hur mycket som redan var tillagt.Tygen jag använde var inte några dyra sorter - benvit polyester med snyggt fall till innerklänningen, genomskinlig polyester med guldbroderier till ytterlagret och beige foder till livet. Blank snedslå till kantning, dekorativt band och klädda knappar i samma guldnyans fick avsluta.
Polyester av det här slaget är ett elände att sy i. Det glider åt alla håll. Nåla, nåla, nåla... Mycket av sömnaden gjorde jag för hand för att ha bättre kontroll.
För att passformen skulle bli bra sydde jag in en dragsko i livets nederkant. Det är en metod som användes av sömmerskor under tiden den här typen av kläder bars dagligen, och den funkade bra för mig med :) Jag tog en bomullssnedslå, veck den dubbel och nästade fast den i sömmen på insidan för hand. Sen drog jag i ett band.
Knapparna klädde jag med tyg från snedslån. De är inte av den vanliga sorten, där man klär ovansidan av knappen först och sen trycker ihop den med underdelen. De här knapparna var bara små kulor med hål för att sy på under. Det var lite pilligt att göra dem, men resultatet blev bra. Jag satte små plastknappar som stöd på insidan - det kändes som ett bra tillfälle att vara noggrann. Öglorna för knäppning gjorde jag av snodd från dekorationsbandet.
Banden runt manchetterna och livet sydde jag också fast för hand.
Klänningen passade jättebra. Man måste ha en bra figur för att se bra ut i den här modellen och min lillasyster är liten och späd, vilket gjorde att hon såg ut som en prinsessa. Alla beundrade.
Sen fick jag sy en klänning till av samma modell till mamma :)
Polyester av det här slaget är ett elände att sy i. Det glider åt alla håll. Nåla, nåla, nåla... Mycket av sömnaden gjorde jag för hand för att ha bättre kontroll.
För att passformen skulle bli bra sydde jag in en dragsko i livets nederkant. Det är en metod som användes av sömmerskor under tiden den här typen av kläder bars dagligen, och den funkade bra för mig med :) Jag tog en bomullssnedslå, veck den dubbel och nästade fast den i sömmen på insidan för hand. Sen drog jag i ett band.
Knapparna klädde jag med tyg från snedslån. De är inte av den vanliga sorten, där man klär ovansidan av knappen först och sen trycker ihop den med underdelen. De här knapparna var bara små kulor med hål för att sy på under. Det var lite pilligt att göra dem, men resultatet blev bra. Jag satte små plastknappar som stöd på insidan - det kändes som ett bra tillfälle att vara noggrann. Öglorna för knäppning gjorde jag av snodd från dekorationsbandet.
Banden runt manchetterna och livet sydde jag också fast för hand.
Klänningen passade jättebra. Man måste ha en bra figur för att se bra ut i den här modellen och min lillasyster är liten och späd, vilket gjorde att hon såg ut som en prinsessa. Alla beundrade.
Sen fick jag sy en klänning till av samma modell till mamma :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar